Syftet med denna forskningsstrategi är att klargöra vad jag vill med min forskning. Jag har haft en forskningsstrategi i många år. Den har dock aldrig skrivits i sten utan utvecklats efterhand, då i relation till min forskning. Denna aktuella forskningsstrategi bygger på den grundläggande omarbetning som jag har gjort under hösten 2021. Den är tänkt att inte bara klargöra mina egna planer framöver utan också vara ett exempel på hur man kan göra en forskningsstrategi och därmed kanske även inspirera andra.
Det kan vara särskilt viktigt eftersom min forskningsstrategi anknyter till en inriktning som var starkt företrädd när institutionen för Urbana Studier på Malmö Universitet bildades men som sen dess har försvagats. Inriktningen har kännetecknats av finansieringar från även andra källor än forskningsråden, t ex kommuner, myndigheter, organisationer och EU. Ett annat kännetecken har varit forskningens inriktning på att tillgodose tydliga kunskapsbehov. Sådana blir det då viktigt att kunna identifiera, andras såväl som sina egna, för att se hur de kan förenas. Det kräver att man vet vad man vill med sin forskning och har koll på vad man gör. Det syftar min forskningsstrategi till att klargöra.
Vad är en forskningsstrategi och varför är den viktig?
Begreppet strategi definieras i Nationalencyklopedin som ett ”långsiktigt övergripande tillvägagångssätt”. Det förutsätter ett övergripande syfte. Annars kan tillvägagångsättet knappast bli långsiktigt och övergripande. I nästa avsnitt ska jag därför klargöra mitt övergripande syfte, det som förklarar varför jag forskar. För att uppnå det övergripande syftet har jag skapat denna forskningsstrategi. Den är viktig för att jag ska kunna hålla ordning på det jag gör, samordna, effektivisera och helhetliggöra, men också skapa en grund för prioriteringar. Den ska fungera som ett stöd när jag bestämmer vad jag ska göra och varför ska jag välja det ena istället för det andra. Den ska hjälpa mig att behålla makten över det jag gör i en tid när olika formlogiker tenderar att stänga in en i förutbestämda tankebanor.
Jag ser t ex med stor oro på hur den apparat som har byggts upp för forskningsansökningar riskerar att förstöra originaliteten i ens tankar. I den logik som de pådyvlade formerna innehåller kanske inte det innovativa i ens tankar passar in. Kanske bidrar formlogiken till att hyvla bort det som är bra. När sen detta har gjorts och ansökan skickats in ska den bedömas av forskare med kanske helt andra kunskaper, inriktningar och prioriteringar. Det bygger så mycket på föreställningen om en enhetsvetenskap, det som C Wright Mills kritiserade redan i slutet av 1950-talet i “Den sociologiska visionen”. Lika förödande kan den formlogik bli som manar folk att hela tiden skriva på engelska och i tidskrifter med peer review. Denna formlogik får en definierande roll för vad forskning ska vara och det vill jag förhålla mig kritisk till med stöd i en egen forskningsstrategi.
För att förtydliga så är det själva formlogiken som jag är kritisk till, den som man kan hamna i om merparten av ens energi ägnas åt att skriva artiklar på engelska i tidskrifter med peer review. Vad denna formlogik innebär för ens tänkande och möjligheter att kunna skapa samhällsrelevant forskning tycker jag att man skulle diskutera mycket mera. Artiklarna i sig har jag dock inget emot. De kan mycket väl vara viktiga men de behöver kompletteras med annat skrivande och andra publiceringar, också för att möjliggöra även andra finansieringar än dem från forskningsråden och jag ska förklara mer vad jag menar nedan. Inom forskningsstrategins ramar har jag delat in det övergripande syftet i tre strategiska syften. Syftena konkretiseras och specificeras genom en plan, där det ingår mål.
Övergripande syfte
Varför vill jag hålla på med forskning? Det har alltid varit en viktig fråga för mig och när jag var yngre brukade jag ställa den till äldre forskare. Som jag minns det fick jag inte så ofta några bra svar. För många hade nog forskningen ganska snabbt blivit en självklarhet. Det tyckte jag var så konstigt. För mig var forskningen nämligen aldrig en självklarhet. Det var aldrig förutbestämt av bakgrund eller förväntningar. Min väg fram till forskningen var väldigt krokig. Förmodligen var det därför som frågan om varför man forskar blev så viktig för mig.
När någon ställde samma fråga till mig brukade jag svara genom att hänvisa till problem som jag själv hade upplevt, att lösningen på dessa problem krävde en grundläggande samhällsförändring och att det var det jag ville bidra till med min forskning. Nu för tiden beskriver jag denna verklighet som ojämlikhetens förlorarsida. Det är i denna som min forskning har sin utgångspunkt. Under årens lopp har jag kommit fram till följande formulering av det övergripande syftet med min forskning: Jag forskar för att bidra till lösningar på de problem som kommer till uttryck i ojämlikhet, segregation och utanförskap.
Formuleringen håller öppet för att inte bara forskningsresultatet utan även forskningsprocessen kan vara viktig. Och det har den varit i så många av mina projekt under årens lopp där jag genom att samarbeta med olika aktörer har bidragit till folkbildning/vidareutbildning och ”kollektiv empowerment”. På det sättet har inte bara forskningsresultaten utan även forskningsprocesserna bidragit till att skapa lösningar på problemen. Med denna formulering av det övergripande syftet kan även undervisning ingå i forskningsstrategin och det stämmer också med mitt förhållningssätt. Genom undervisning och föreläsningar har jag haft möjligheter att uttrycka min forskning på andra sätt än med det skrivna ordet och då inte bara muntligt utan också med PowerPoint. Det har hjälpt mig att utveckla forskningen. Det har även responsen från dem som jag har undervisat och föreläst för.
Strategiska syften
Som nämnts ovan har jag delat in det övergripande syftet i tre strategiska syften. De svarar på frågor om forskningens objekt, forskningens praktik och sammanhang samt forskningens potentialer. Jag kallar dem strategiska eftersom de ingår i forskningsstrategin, till skillnad från det övergripande syftet som är överordnat forskningsstrategin.
Strategiskt syfte 1: Forskningens objekt
Jag lägger stor vikt vid beskrivningen av forskningsobjektet, dvs beskrivningen av det jag vill forska om. Det har att göra med min vetenskapsfilosofiska tro på att verkligheten är något annat än våra tankar om den. Ett forskningsobjekt är därför alltid en beskrivning av det verkliga objekt som man vill forska om. Verkligheten är som den är men beskrivningen av den, dvs forskningsobjektet, går alltid att utveckla. Och det har jag strävat efter att göra.
I min ansökan till professor 2010 tog jag upp detta som mitt värdefullaste forskningsresultat. Jag skrev där om hur beskrivningen av forskningsobjektet har utvecklats i merparten av mina böcker efter doktorsavhandlingen. Det ena projektet har legat till grund för en vidareutveckling i nästa. I professorsansökan beskrev jag mitt forskningsobjekt som staden, ”men inte i alla avseenden och inte städer i allmänhet. Jag forskar om staden för att utveckla kunskaperna om hur samhället hänger ihop.” Beskrivningen i professorsansökan kan sägas härstamma från doktorsavhandlingen 1994. Det Peter Billing och jag ville göra där var just att ta reda på vad en undersökning om Malmö kunde säga om hur samhället hängde ihop.
Detta ingår fortfarande i mitt forskningsobjekt men på senare år har jag också använt formuleringar om hur samhället görs, kommer till uttryck och förorsakar ojämlikhet och segregation i staden. Det har öppnat upp för frågor om hur olika aktörer använder sina handlingsutrymmen och i vilken utsträckning de skulle kunna göra på andra sätt för att lindra ojämlikhetens och segregationens orsaker. Samtidigt med detta har jag också i flera projekt undersökt möjligheterna för en kollektiv empowerment, till skillnad från den individuella empowerment som nästan alla projekt handlar om. Kollektiv empowerment är så viktigt för att problemen med ojämlikhetens samhällsorsaker ska kunna lösas.
Gemensamt för dessa problembeskrivningar är relationen mellan det stora, i form av samhället, och det lilla, i form av livet i staden eller t ex en stadsdel. Mitt forskningsintresse gäller således inte bara staden eller enskilda stadsdelar. Det gäller inte heller bara samhället i stort. Centralt för mig är istället kopplingen mellan det som utifrån min samhällsteori kan kallas det potentiella och det empiriska. Sådana kopplingar förmedlas av en mellannivå som består av det aktuella. Mitt strategiska forskningsobjekt inbegriper alla dessa tre nivåer, dvs för det första ojämlikhetens potentiella orsaker, för det andra så som de görs (aktualiseras) samt, för det tredje, så som de kommer till uttryck och får en verkan i bl a ökad ojämlikhet. I nedanstående avsnitt om forskningsstrategin i sin helhet har jag sammanfattat forskningsobjektet.
Strategiskt syfte 2: Forskningens praktik och sociala sammanhang
Medan det första strategiska syftet inriktar sig på vad jag vill forska om så gäller det andra strategiska syftet hur jag vill forska. För att kunna uppnå det övergripande syftet med min forskning så vill jag nämligen inte bara bedriva min forskning i enskildhet utan jag vill också samarbeta med andra och inte bara forskare utan också praktiker av olika slag och dessutom vill jag undervisa. Det bidrar till lösningarna på de problem som nämns i det övergripande syftet, inte bara genom att möjliggöra ett bättre forskningsresultat utan också genom processer som stärker de medverkande aktörerna, praktiker såväl som studenter. Skälen till det är följande:
- Bättre forskningsresultat och därmed lösningar genom samarbeten: Samarbeten med utom-akademiska aktörer möjliggör en bättre forskning genom att jag kan ta hjälp av andras erfarenheter, få tillgång till många olika former av empiri, få hjälp med kontakter, stärka min legitimitet i sammanhang där det behövs, få tillträde till olika sociala sammanhang, samt få hjälp med gränsbrytarkompetens; men också genom att jag i produktionen av kunskap kan få tillgång till andra former av kunskap, skapa sociala arenor som befrämjar kreativitet, lärande, bearbetning av erfarenheter till kunskap och samspel mellan olika former av kunskap.
- Bättre forskningsprocesser och därmed lösningar genom samarbeten: I samarbeten med utom-akademiska aktörer kan jag bidra till skapandet av samhällsförändrande kraft genom att möjliggöra folkbildning för dem som jag samarbetar med, en förståelse av hur det stora kommer till uttryck i det lilla samt hur olika aktörer kan utnyttja sina handlingsutrymmen, synliggöra människors potentialer av andra skäl än marknadens, och befrämja en kollektiv empowerment genom att olika aktörer kommer i kontakt med varandra.
- Bättre forskningsresultat och därmed lösningar genom undervisning: Genom att undervisa får jag möjligheter att pröva mina kunskaper och idéer för att därigenom kunna vidareutveckla dem. Det inbegriper formandet av dem i skapandet av PPT och förberedelserna av föreläsningar, mottagandet av dem och reaktionerna. Undervisning är en källa till förbättring och nytänkande.
- Bättre lösningar genom forskningsförankrad undervisning: Precis som ovan bidrar jag därigenom till skapande av samhällsförändrande kraft. Min syn på utbildning är nämligen inte instrumentell i förhållande till arbetsmarknaden. För mig handlar det inte bara om att studenterna ska få jobb. Helt i linje med det syfte som Erik Amnå och jag formulerade till utbildningen av samhälls- och hälsokommunikatörer så vill jag bidra till studenternas utveckling som kunniga, kapabla och demokratiska medborgare med självtillit och förmåga att göra egna, kloka val. Jag vill att de ska kunna förmedla en övertygelse om att en fredlig politisk och social förändring är möjlig, samt att var och en av oss kan spela en roll i att skapa denna förändring och vara med och utveckla den svenska politiska demokratin som en jämlik, inkluderande, mångkulturell, fredlig, respektfull, tolerant och effektiv politisk gemenskap. Genom att på detta sätt ingå i min forskningsstrategi har min undervisning ett idéinnehåll. Den är filosofiskt förankrad, hänger ihop och har en röd tråd. Den är också pedagogiskt genomtänkt.
Detta innebär att min forskning kan bedrivas i minst tre olika huvudformer, dessutom med olika logik. Forskningen kan, för det första, bedrivas internt av enbart mig eller i samarbete med andra forskare och vara driven av ett forskningsintresse. Då finansieras det vanligtvis av ett forskningsråd eller den egna forskningstiden.
För det andra kan forskningen bedrivas i samarbete med utom-akademiska aktörer och då även vara driven av ett särskilt utvecklingsintresse. Så har en stor del av min forskning under alla år finansierats. Genom kontakter i kommunala förvaltningar, med myndigheter eller i civilsamhälle har jag anlitats som t ex utvärderare, följeforskare eller rådgivare. Eftersom jag hela tiden har vetat vad jag vill med min forskning har jag utnyttjat dessa möjligheter till att forska vidare. Det har krävt en samordning av praktikernas intresse med mitt eget forskningsintresse. Det har visat sig vara fullt möjligt och det har jag många goda erfarenheter av. Det vill dock till att man kan hålla liv i sina kontakter och vara med i olika sammanhang där det kan uppstå nya möjligheter.
För det tredje kan forskningen bedrivas genom utbildning, undervisning och föreläsningar, vilket jag skriver om ovan i punktlistan. Ytterligare en form med egen logik, den fjärde, är de internationella samarbetena. De kan visserligen vara såväl forsknings- som praktikerdrivna men den internationella dimensionen gör det rimligt att placera in dem i ett eget hörn. Sen mer än 10 år tillbaka har jag illustrerat detta genom en figur med fyra hörn.
Figuren utgör en helhetsbeskrivning av min forskningspraktik, där då de aktuella syften ingår med en pil från vänster. Gäller det ett forskningsfinansierat projekt eller en artikel som drivs av en forskningsbaserad fråga så platsar det i det gula hörnet. I det gröna hörnet placerar jag in samarbetena med praktiker men också mitt eget skrivande av debattartiklar, hemsidan och annat utåtriktat arbete. Andra skulle förmodligen kalla detta för den tredje uppgiften men så vill inte jag se på det. Det ingår i min forskning att både arbeta själv och samarbeta med utom-akademiska aktörer samt skriva vetenskapliga artiklar såväl som debattartiklar. Det är bra för både forskningsprocesser och –resultat. Det bidrar till att uppnå det övergripande syftet med min forskning. Sak samma med t ex hemsidan. Den är inte extern i förhållande till det jag gör. Visst syftar den till att kommunicera utåt det jag har gjort och gör, men arbetet med den ingår också i min forskningspraktik genom att göra forskningen bättre.
Figuren hjälper mig att strukturera det jag gör men också påminna mig om vad jag måste göra för att inte helheten ska gå förlorad. Den ska ge uttryck för en alldeles särskild kraft, nämligen den som sitter i helheten. Med hjälp av figuren ska jag sträva efter att forska i alla de fyra typerna av sammanhang eftersom jag ser det som bäst för forskningsresultatet. Det visar också hur jag bidrar till lösningar genom att engagera andra i processerna. Figuren fungerar därmed också som en ingång för andra som vill förstå vad jag sysslar med och underlätta för samarbeten. Av figuren framgår det t ex att inte bara forskning i konventionell bemärkelse ingår i min forskningspraktik utan även utbildning. Figuren visar också att forskningen kan vara driven av utvecklingsintressen och dessutom involvera praktiker men ändå utgöra forskning.
Strategiskt syfte 3: Forskningens potentialer
För att uppnå det övergripande syftet vill jag, för det tredje, sträva efter att forskningens potentialer ska tas tillvara, användas och även vidareutvecklas på ett genomtänkt sätt. Med potentialer menar jag i första hand mina egna kunskaper. På min hemsida har jag delat in dem i följande 8 kunskapsområden: Samhällets drivkrafter och sammanhang; Varför finns Malmö och hur ska staden förtjäna sin plats i världen?; Urban integration och segregation; Civilsamhället; Ungdomar; Kunskaps- och vetenskapsteori; Metodologi för forskning och kunskapsutveckling; samt Kultur. Samtliga finns utförligt beskrivna på hemsidan med gott om referenser.
Till potentialerna hör även ett antal styrdokument för min forskning, däribland denna forskningsstrategi, en dagbok och planeringsfiler för varje projekt. Dessutom består potentialerna av mitt eget bibliotek med över 2000 publikationer, ett stort och välorganiserat arkiv (fysiskt såväl som digitalt), dataregister över alla böcker, rapporter och artiklar, samt min hemsida. Min syn på alla dessa potentialer är inte instrumentell. De inte bara finns där utan jag vill aktivt utnyttja och vidareutveckla dem. De ingår organiskt i helheten och det vore därför fel att kalla dem förutsättningar. Sammankopplingen mellan potentialer, vad jag ska forska om (objektet) och hur jag ska forska om det (de sociala sammanhangen) underlättar för ställningstagande till hur jag bäst ska t ex arkivera.
Forskningsstrategin i sin helhet
Helheten kan beskrivas med nedanstående figur:
Forskningsstrategin kan sammanfattas så här: Syftet med min forskning är att skapa kunskap om de samhällsorsaker, vilka ingår i hur samhället hänger ihop, som när de aktualiseras och kommer till uttryck i städerna förorsakar ökad ojämlikhet och segregation. I syftet ingår också att skapa kunskap om hur aktualiseringen av dessa samhällsorsaker kan modifieras genom aktörers utnyttjande av sina handlingsutrymmen samt hur de kan bekämpas genom befrämjandet av en kollektiv empowerment. Dessutom ingår det i syftet att göra detta i samarbete med andra för att ta hjälp av andras kunskaper, få inspiration, ha kul, testa idéer genom undervisning och få reaktion på dem, bidra till utbildning såväl som folkbildning och därigenom skapa förutsättningar för en samhällsförändrande kraft, vilket också utgör en del i lösningen. Till syftet hör även ett genomtänkt utnyttjande av forskningens potentialer på sätt som samtidigt vidareutvecklar dem. Allt detta behövs för att lösa de problemen som nämns i det övergripande syftet och det bidrar till lösningarna på dem.
Ett annat sätt att sammanfatta min forskningsstrategi är genom nedanstående tankekedja:
- Det finns en hel del kunskap om ojämlikhetens symtom, uttryck och effekter, och det forskar jag gärna mer om. I dessa tider när segregationen tillhör de prioriterade frågorna vill jag också trycka hårt på att den består av minst två sidor.
- Det räcker dock inte om man vill göra nåt åt ojämlikheten för då krävs det kunskap om orsakerna. De mest grundläggande orsakerna ingår i samhällets dominerande system, institutioner, meningssammanhang & aktörer. Dessa samhällsorsaker vill jag forska vidare om.
- Det krävs kunniga och radikala politiker för att ojämlikhetens samhällsorsaker ska kunna bekämpas men det räcker inte.
- Det krävs också ett kraftfullt engagemang underifrån. Detta kan ta sin tid att bygga upp men det vill jag bidra till genom att engagera människor i kunskapsallianser och därigenom utveckla en kollektiv empowerment.
- Därigenom kan jag också ta tillvara dessa erfarenheter och kunskaper för att på så sätt utveckla kunskapen om ojämlikhetens symptom och orsaker såväl som hur man kan bekämpa den.
- Det som kan förändras här och nu, dessutom som del i uppbyggnaden av den kraft som krävs för att bekämpa samhällsorsakerna, gäller hur olika aktörer bidrar till att reproducera dem. Jag vill forska om dessa aktörers handlingsutrymmen, gärna tillsammans med dem i kunskapsallianser, för att ta reda på hur de utnyttjar dem och hur de skulle kunna göra annorlunda för att inte ojämlikhetens orsaker ska reproduceras i samma utsträckning.
