Den politik som förs i Sverige bygger på analyser av det aktuella läget, konjunkturen som det också kallas. Konjunkturen analyseras av många olika aktörer, bl a den statliga myndighet som heter Konjunkturinstitutet. Gemensamt för så gott som alla är att de förknippar konjunkturen med tillväxt. Ökar tillväxten är det bra och kallas högkonjunktur. Minskar tillväxten är det dåligt och kallas lågkonjunktur. Varför tillväxt, mätt i BNP, måste utgöra mål för mänsklighetens utveckling förklaras dock inte utan tas för givet. Det blir särskilt problematiskt i dessa tider när ökad tillväxt i ett land som Sverige innebär överkonsumtion och överskridande av de planetära gränserna.
Syftet med detta projekt är att utveckla ett annat sätt att tänka om konjunkturen och att analysera den. Projektet bygger på en tradition som också lägger stor vikt vid konjunkturbegreppet, nämligen den tradition som inspireras av Marx. Louis Bonapartes 18e Brumaire av Marx från 1852 betraktas av många som en förebild. Boken blev för övrigt framröstad av tidningen Die Zeit som ett av världshistoriens hundra främsta litterära verk. I samma anda har sen en rad framträdande marxister analyserat konjunkturer. Förutom Marx och Engels hör Rosa Luxemburg, Otto Bauer, Gramsci, Poulantzas, och Stuart Hall till de främsta. Althusser framhöll konjunkturen som ett marxistiskt nyckelbegrepp och definierade det som “the exact balance of forces, state of overdetermination of the contradictions at any given moment to which political tactics must be applied” (1970: 534).
Men vad betyder då det? Hur ska det tolkas? Är det en bra definition eller kan den förbättras? Det är frågor som jag har arbetat mycket med och de är verkligen inte lätta. En orsak till det är att det marxistiska konjunkturbegreppet har fallit i glömska. Det är så ovanligt men också så annorlunda. Det kräver ett helt annat tänkande än det som dominerar. I syftet med mitt arbete ingår därför att skaka liv i en viktig tradition och sprida kunskap om den. Det ställer höga krav på både teori och empiri. Empiriskt har jag tack vare mitt arbete i det tidigare projektet Milsa utbildningsplattform för samhälls- och hälsokommunikation kunnat uppdatera och vidga mina kunskaper om dagens svenska samhälle. Teoretiskt har konjunkturbegreppet varit viktigt för mig ända sen jag spårade in på den marxistiska traditionen i början av 1980-talet.
Projektet inleddes i januari 2022 med att jag fördjupade mig i Louis Bonapartes 18e Brumaire för att analysera mig fram till vad Marx egentligen gör och hur han gör det. Därefter har jag arbetat mycket med artiklar och böcker av Bob Jessop, en av mina främsta läromästare sen mitten av 1980-talet, men också andra forskare. Målet är att skriva artiklar, på min hemsida men också i andra medier, med analyser av konjunkturen. I målet ingår också att skriva artiklar om själva konjunkturbegreppet men även om hur man kan analysera konjunkturen, vad man ska tänka på, vilken empiri som behövs osv. Allt har sin utgångspunkt i en oro för hur det ska gå med världen. Vad ska man göra för att stoppa den globala uppvärmningen och samtidigt minska klyftorna? Var är det bäst att sätta in stötarna? Svaret på den frågan kräver kunskaper om konjunkturen, men utifrån ett annat tänkande än det som dominerar. Sådana kunskaper vill jag bidra med.
