Artikel i Helsingborgs Dagblad den 26 juli 2022 av Truls Nilsson och Jennie Lorentsson.
Artikelförfattarna bad mig ta ställning till statistik om två områden i Helsingborg, Laröd och Drottninghög. Dessa två områden är tydligt segregerade i förhållande till varandra. Segregation innebär att olika sociala grupper eller kategorier bor åtskilda. Laröd är således minst lika segregerat som Drottninghög. Segregation behöver dock inte vara nåt problem, t ex när olika åldersgrupper bor i koncentrationer på olika håll i en stad, men det blir ett problem när det sammanfaller med ojämlikhet, även det en relation och detta mellan en vinnarsida och en förlorarsida. Den senare kännetecknas av svårigheter med att kunna hävda sina mänskliga rättigheter, t ex beroende på fattigdom, arbetslöshet, språk.
Det är dessa vinnarsidans respektive förlorarsidans segregationspoler som tidningens journalister har identifierat. De uppgifter som tas upp i statistiken hör till kännetecknen för respektive sida; den ena med boende i ägande- och/eller bostadsrätt och den andra med boende i hyresrätter, särskilt de som byggdes under miljonprogrammet. När det sen gäller hur livet har blivit för de ungdomar som växte upp där så är det två huvudspår som behöver följas, också i linje med definitionen av segregation, dvs kombinationen av socialt och rumsligt. Det ena spåret är det sociala. De som har bott i respektive område har uppenbarligen haft olika uppväxtvillkor socialt sett. Det andra spåret är det rumsliga med innebörden att dessa sociala skillnader kan förstärkas av den rumsliga utformningen, distansen mellan områdena osv. Det talas om grannskapseffekter och dessa gäller ju båda områdena. Den ena sidan skolas in i ”learning to be rich and powerful” och den andra i ”learning to be poor and stigmatized” för att parafrasera den inflytelserika boken ”Learning to labour” som skrevs av Paul Willis för några decennier sen.
Det som statistiken visar är att just detta har skett. Den ena sidans ungdomar är på väg att bli rika och mäktiga medan många på den andra sidan verkar ha permanentat sig på förlorarsidan. Därmed har de två sidorna också blivit del i den uppdelning som har utvecklats under de senaste decennierna i samhällets innanförskap och utanförskap. Det blir ju särskilt tydligt i ert material med den ena sidans ”Makten i Laröd” och den andra sidan med många som inte riktigt uppfyller de krav på delaktighet i samhället som kännetecknar innanförskapet. I många av mina publikationer, t ex boken ”Samhällsgränser”, har jag beskrivit det som att det går en samhällsgräns i de större städerna vilken människor i områden likt Drottninghög befinner sig mer eller mindre utanför. På grund av de höga kraven på delaktighet och svårigheterna för just dessa befolkningsgrupper att uppfylla dem får en del för sig att göra annat istället, t ex kriminalitet och det framgår också mycket riktigt i statistiken.
Det har inte alltid sett ut så här utan det är just de senaste decenniernas politik och samhällsutveckling som har lett till större skillnader. För att ta det helt kort så är tillväxten inte industridriven längre, som tidigare, utan främst finansdriven och därmed har bl a lån delvis ersatt lön, men då för dem som har möjligheter att låna. De avregleringar och privatiseringar som har skett utifrån en i huvudsak nyliberal politik har gjort det allt viktigare med pengar för att kunna hävda sig i samhället och sina mänskliga rättigheter. Tidigare rättigheter som t ex boendet och skolan har delvis omvandlats till varor. En lång rad politiska beslut har bidragit till detta och konsekvenserna talas det ju numera ganska öppet om vad gäller t ex friskolorna och boendet. Jag publicerade en bok om detta i fjol tillsammans med Erik Amnå, ”Samhällsorientering – för en hållbar integration”.
Har man vuxit upp under sådana villkor är det nog inte så lätt att göra dem ogjorda. Sen finns det dock annat som kan få konsekvenser framöver och det är att skuldbubblorna spricker och priserna därmed rasar. En del talar för att så kommer att ske ganska snart. Då kommer nog många på vinnarsidan att tappa fotfästet.