Jag har väntat på ett tillfälle för att skriva om arbete. Det är ett så viktigt begrepp, särskilt eftersom det används med en så snäv definition. Den vanliga och så självklara definitionen likställer arbete med förvärvsarbete. Det är så som politiker, nationalekonomer i allmänhet och makthavare av olika slag definierar arbete. De tycker att arbete är så viktigt. Ändå sätter de inte ned foten och förklarar vad de menar med arbete. Istället halkar det hela tiden in på att betyda förvärvsarbete.
Därmed går man miste om så mycket av den förståelse som begreppet innehåller, framarbetat av samhällsforskare under generationer. Dessutom kan man inte förstå att det även arbetas i hemmen, om än oavlönat och obetalt. Det är också arbete, precis som mycket av den verksamhet som sker i föreningslivet, för att inte tala om utbildning. Att det är ett arbete vet varje elev och student. Det blir så tydligt när de sitter där och sliter med sina läxor och examinationsuppgifter. Ändå kallas det inte arbete. Men vad skulle det bli för samhälle om det inte utfördes?
Tillfället att skriva en artikel om detta kom när problematiken med den snäva definitionen blev så tydlig i en artikel som publicerades av nättidningen Dagens Arena. Det nappade jag på och skrev en artikel som Dagens Arena publicerade. Min artikel kan läsas här.
