(2000-03)
Projektet Framgångsalternativ började på hösten 2000 som ett regeringsuppdrag. Det var avgränsat till skolor med ”ett stort antal olika nationaliteter och språk”. Vi hade i uppdrag att sprida goda exempel. På vad? På pedagogiska tillvägagångssätt eller hur man kan minska andelen underkända elever? Det behöver inte vara samma sak. Pedagogiska tillvägagångssätt kan utvecklas till goda exempel utan att det märks i betygen. De kännetecknas då istället av bl a elevinflytande, helhetssyn på lärande och samverkan med föräldrar. Och omvänt kan betygen vara höga utan att bygga på goda exempel i det pedagogiska tillvägagångssättet.
Oklarheterna fick oss att inrikta projektet på frågan om vad framgång ska betyda. Vi beslöt oss för att fråga elever. I etapp 1 av projektet låg dessa intervjuer sen till grund för en enkätundersökning. I etapp 2 (2001-2002) genomförde vi intervjuer gruppvis med elever, personal, rektorer och föräldrar på 10 skolor runt om i landet. Etapp 3 (2002-2004) grundade sig på ett samarbete med Internationella Skolan i Gårdsten i Göteborg, Hjulsta skolor i Stockholm och Kroksbäcksskolan i Malmö. På varje skola medverkade två lärare i samarbete med en klass eller grupp av elever. I huvudsak två frågeställningar har varit styrande för projektet Framgångsalternativ:
* Vad är det för framgång som betygen inte mäter? Hur kan denna framgång definieras?
* Hur skulle den framgång som betygen inte mäter kunna uppmärksammas? Ska den mätas i kvantitativa former eller bedömas mer kvalitativt? Av vem och hur?
I svaren på den första frågan har vi skiljt mellan framgång i resultat respektive process. Det förra gäller elevernas framgång med utvecklingen av t ex samarbetsförmåga, mångkulturell kompetens, ansvarstagande och demokratisk kompetens. Det senare gäller skolans framgång med att skapa förutsättningar för elevernas inlärning, t ex genom medbestämmande, trygghet och lyhörda lärare.
I svaren på den andra frågan har vi kommit fram till att den alternativa resultatframgången inte ska mätas. Den ska istället bedömas i särskilda utvecklingsdokument där den enskilde elevens utveckling följs. Processframgången ska däremot mätas och detta genom att eleverna får svara på frågor i webbaserade enkäter. Vi föreslår också att hela projektidén med Framgångsalternativ görs till ett koncept för skolutveckling, i vilket då eleverna får vara med och arbeta fram såväl definitioner som bedömningar av framgång.
Stigendal, Mikael (2004) Framgångsalternativ. Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Lund: Studentlitteratur
Stigendal, Mikael (2002) Vägar till framgångsalternativ. Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Rapporter om utbildning 7/2002 – Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Malmö
Stigendal, Mikael (2001) Framgång – vad är det? Mötet mellan utanförskap och innanförskap i skolan. (opubl rapport)
