Under årens lopp har jag skaffat mig mycket kunskap om Malmö. Jag har en bred kunskap om Malmös moderna historia, vilket framför allt doktorsavhandlingen Hegemonins decennier: lärdomar från Malmö om den svenska modellen (1994) handlar om. I arbetet med doktorsavhandlingen fördjupade Peter Billing och jag oss i utvecklingen av arbetsliv, klass och kön, kultur och idrott, boende, politik och maktförhållanden i stort. Avhandlingen sträckte sig fram till valet 1985. Detta historiska val, då socialdemokraterna förlorade efter 67 oavbrutna år vid makten, hade jag redan tidigare fördjupat mig i. 1986 blev jag anställd i ett forskningsprojekt som handlade om att förklara den stora framgång för Skånepartiet i kommunalvalet 1985 som ledde till socialdemokraternas nederlag. Det resulterade i boken Skånepartiet: om folkligt missnöje i Malmö.
Under åren med avhandlingen, 1986-94, skrev Peter och jag också många artiklar och rapporter om Malmös utveckling, framför allt ”Malmö – vår stad”: om socialdemokratins lokalpolitik (1989). Den ingick i antologin Socialdemokratins samhälle: SAP och Sverige under 100 år, utgiven av Tiden med anledning av partiets 100-årsjubileum och med bidrag av en rad kända forskare. Till grund för vårt arbete om Malmös utveckling låg ett stort nätverk som vi byggde upp med dåvarande och tidigare engagerade i Malmös arbetarrörelse.
Förutom politiken och Malmös moderna historia har jag forskat om levnadsvillkoren och ungdomars situation i dagens Malmö. Efter doktorsavhandlingen ledde jag ”Levnadsundersökningen i Malmö” (1995-98) där 3.700 malmöbor runt om i staden intervjuades om sina levnadsvillkor. På så vis skaffade jag mig detaljerade kunskaper om livsvillkoren i samtliga stadsdelar och bostadsområden. Därefter ledde jag ”Skolintegrationsprojektet” (1998-99) finansierat inom ramen för EU:s URBAN-program, där 1.300 mellan- och högstadieungdomar på tre skolor intervjuades om de sociala relationerna i skolan, makt och inflytande, kunskapsnytta, värderingar, bakgrund, framtidsplaner, kulturliv samt hemförhållanden. De som intervjuade dem var 24 arbetslösa ungdomar.
Under det nya milleniets första decennium vidareutvecklade jag kunskaperna om Malmö genom forskningsinsatserna i projekten ”ELIPSE” (2001-03), ”Framgångsalternativ” (2000-04), ”Young people – from exclusion to inclusion” (2004-06) och ”Levnadsundersökningen i Fosie ” (2006-07). I det sistnämnda projektet kunde jag jämföra med resultaten från den tidigare Levnadsundersökningen och därmed dra slutsatser om hur Malmö har förändrats. Det gjorde jag i boken Allt som inte flyter: Fosies potentialer – Malmös problem (2007).
Just Fosie är annars den stadsdel som jag har forskat mest om. Inblickarna i Fosie fördjupades genom det samarbete jag hade som ”kritisk vän” med ledningsgruppen 2004-05. I ett drygt år satt jag med på ledningsgruppens alla möten och fick tillgång till allt underlag. Jag bidrog med analyser, omvärldskunskap och ett kritiskt förhållningssätt. I Fosie var jag också följeforskare i projektet ”SÖM Fosie” (2008-10). Här tog jag även initiativ till ett samarbete med ungdomar inom ramen för Malmö stads satsning ”Ung i sommar”, vilket jag kallade ”Ung i Forskning” (2009-11). Det pågick under tre somrar. I mina Fosie-engagemang har jag samarbetat med många människor. En av dem som särskilt ska nämnas är Bertil Nilsson. Det var också genom engagemangen i Fosie som jag i början av 2004 träffade Martin Grander. Vi har därefter samarbetat i ett flertal projekt.
Andra projektet som har inbegripit undersökningar av Malmö har varit ”Biblioteket i samhället” (2006-07), ”Sydöstra Malmö (SÖM)” (2008), ”URBACT II” (2008-10), ”Connections” (2008-09), ”Social Polis” (2008-10), ”Möten och Dialoger (MoD)” (2008-11), ”New City” (2010-11), ”Regionalfondens storstadsinsatser” (2011-13), ”Malmökommissionen” (2011-13), ”Local strategies for active inclusion of young people” (2011-13), ”Citispyce” (2013-15), ”Samverkan för att lösa problem med innanförskapet” (2014-15), ”Klass i Sverige” (2017-18) och ”HAI – Hållbarhetsavkastning Av Investeringar” (2017-19). Samtliga projekt finns redovisade på projektsidan. Så gott som alla har också resulterat i en eller flera publikationer. Mycket av detta låg sen till grund för min bok Samhällsgränser (2016). Även i boken Combatting the Causes of Inequality Affecting Young People Across Europe (2018), grundad på mitt arbete i projektet ”Citispyce” (2013-15), handlar det en hel del om Malmö, då i jämförelse med städer i ett antal andra europeiska länder.
I mitten av 1990-talet fick jag i uppdrag av Malmö stad att skriva ett häfte som sammanfattade Malmös utveckling. Jag kallade det Varför finns Malmö? (1996) och det spreds i flera stora upplagor. Nästan 20 år senare (2014) skrev jag en uppföljning som jag kallade Varför ska Malmö finnas?, publicerad i Socialmedicinsk Tidskrift. Samma grepp på Malmös utveckling har jag tagit i den rapport som jag skrev till projektet ”Klass i Sverige” (2018), kallad En fråga om klass i framtidsstaden Malmö (2018), senare även publicerad i antologin Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (2021) med Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jesper Weithz som redaktörer.
Min forskning om Malmö och andra större städer har varit driven av det samhällsperspektiv som jag beskrev i avsnittet om det första kunskapsområdet. Staden är för mig den empiriska inramning där samhället görs och kommer till uttryck. Det bygger på en abstrakt förståelse av vad ett samhälle är för någonting; det som potentiellt är ett samhälle men som måste aktualiseras för att få en verkan som samhälle och det sker alltid i ett konkret sammanhang. Levnadsvillkoren i en stad beror därför mycket på vad det är för samhälle som görs i den men också på hur samhället görs i staden. Sådana skillnader skriver jag om i boken Combatting the Causes of Inequality Affecting Young People Across Europe (2018) genom jämförelser mellan olika samhällsmodeller och hur de aktualiseras i städer.
Jag har också forskat om hur EU med sin europeiska sammanhållningspolitik har format utvecklingen i städer. Det ingick i projektet ”Regionalfondens storstadsinsatser” (2011-13) och resulterade i rapporten Potentialer för tillväxt och sammanhållning (2013). En radikal vidareutveckling av denna forskning finns publicerad i artikeln Aiming at Social Cohesion in Cities to Transform Society (2018). En tidigare version av denna rapport har också publicerats, fritt nedladdningsbar, Aiming at social cohesion in cities to transform society: A potential-oriented perspective (2017).
Av alla mina forskningsengagemang i Malmö har ett av dem fått ett särskilt stort genomslag. Det är uppdraget som kommissionär i Malmökommissionen, 2011-13. Under de två åren skrev jag två rapporter, Malmö – de två kunskapsstäderna (2012) och Malmö: från kvantitets- till kvalitetskunskapsstad (2012). Därutöver fick P-O Östergren och jag hedersuppdraget att skriva Malmökommissionens slutrapport, Malmös väg mot en hållbar framtid: hälsa, välfärd och rättvisa (2013). Vi fick av olika skäl väldigt lite tid på oss men lyckligtvis fungerande vi väldigt bra ihop och vi utvecklade ett fantastiskt samarbete. Utan det hade det aldrig gått.
Allt detta låg till grund för boken Samhällsgränser (2016). I den ville jag samla alla mina kunskaper om Malmö. Jag hade så höga ambitioner. Det gjorde att boken blev tjock. Det har kanske avskräckt en del från att läsa den. Den sålde nämligen inte alls bra, mycket sämre än mina tidigare böcker, och lades ner av Liber efter 4 år. Kanske blev den också för teoretisk i den inledande delen. Där försöker jag förklara svåra och snåriga teoretiska resonemang med hjälp av ungdomars stenkastning. Del 2 innehåller en förkortad version av Peter Billings och min doktorsavhandling Hegemonins decennier: lärdomar från Malmö om den svenska modellen (1994), omarbetad i ljuset av det jag har lärt mig sen dess. Del tre grundar sig på i princip allt som jag har gjort efter doktorsavhandlingen. Där förklarar jag vad som har hänt i Malmö under de senaste decennierna, varför Malmö har blivit en sådan delad stad. I del 4 blickar jag framåt och det mynnar ut i den fråga som jag gärna skulle vilja arbeta mer med framöver, nämligen ”hur ska en stad som Malmö förtjäna sin plats i världen?”.
Både själv och tillsammans med andra har jag under årens lopp intervjuat åtskilliga personer i Malmö, en del av dem numera bortgångna och andra fortfarande verksamma. Det har varit politiker och malmöbor med många olika engagemang, t ex i fackföreningar, idrottsrörelsen, bostadsrättsföreningar och hyresgäströrelsen, men även kommunanställda, boende och ungdomar. Sammantaget rör det sig om hundratals personliga intervjuer, genomförda sen mitten av 1980-talet, och många av dem inspelade på band. Allt detta ingår i mitt stora arkiv om Malmö och dess utveckling. Där finns också mycket statistik, databaser, tidningsartiklar, dokumentation av olika slag, faktauppgifter osv.
