Äldst av mina kunskapsområden är ändå kulturen. Kultur handlar för mig om hur vi gör våra liv meningsfulla. Jag har därför valt det som rubrik på detta kunskapsområde eftersom frågan om meningen med livet också var en viktig ingång för mig i forskningsvärlden. På engelska heter det med ett abstrakt begrepp ”semiosis” och det ingår i det perspektiv som heter kulturell politisk ekonomi. Kultur kan därmed vara mycket. Men långtifrån allt. Verkligheten kan ha en verkan oavsett om vi har gjort den meningsfull eller ej, dvs kallat den vid namn, pekat ut samband eller kommit på förklaringar.
Jag kommer från en musikalisk familj och under tonåren sökte jag meningen med livet i musiken. Skrev mycket egen musik. Samma drivkraft låg bakom mitt intresse för fysiken och därefter sociologin. Tidigt blev det därför självklart för mig att vi inte bara gör våra liv meningsfulla med ord. En kroppsförnekande intellektualisering har jag aldrig trott på. Ord i tal och skrift utgör bara en form av meningsbärare. Det finns också så många andra former, t ex kroppsspråk, kläder, stil, ljud, musik, foto osv. Andra former av meningsbärare än ordens genomsyrar också forskningen. Vetenskap är med andra ord också kultur i bredare mening och inte bara t ex logik eller metod.
Det finns därför starka kopplingar mellan mina intressen för kultur och vetenskapsteori. Det går inte att utveckla en vetenskapsteori utan att ta hänsyn till kulturens betydelse. Insikterna om kulturens betydelse har fått mig att avsiktligt försöka dra fördel av dess kraft. Därför har de deltagarorienterade projekten också handlat om att skapa sociala och kulturella sammanhang med stimulerande verkan på mitt vetenskapande. Jag ser inte deltagarorienterad forskning som en ensidig förmedling och tillämpning av färdig grundforskning. Deltagarorienterade forskningssammanhang kan ha stor betydelse för utvecklingen av ett nytänkande inom vetenskapen.
Förutom det vetenskapsteoretiska intresset för kulturen och försöken att skapa gynnsamma kulturella sammanhang jag också forskat om kultur i flera avseenden. I doktorsavhandlingen Hegemonins decennier (1994) analyserade Peter Billing och jag den skötsamhetskultur som hade så stor betydelse för den svenska modellens sociala integration. Med Peter Billing och Tomas Peterson samarbetade jag också i flera undersökningar om idrott, särskilt fotboll, vilket bl a resulterade i Idrott och samhälle i Malmö under 100 år (1992) och Malmö FF mellan folkrörelse och professionalism (1994).
Undersökningar om kultur har sen också ingått i ”Levnadsundersökningen i Malmö” (1995-98) och ”Skolintegrationsprojektet” (1998-99). Tack vare det sistnämna och sen även ”Framgångsalternativ” (2000-04) skaffade jag mig också en hel del kunskap om ungdomskultur. Denna kunskap fick jag möjligheter att vidareutveckla i projekten ”Young people – from exclusion to inclusion” (2004-06) inom EU-programmet URBACT, ”New City” (2010-11) och ”Citispyce” (2013-15). Min undersökning om biblioteken måste också nämnas i detta sammanhang, ”Biblioteket i samhället” (2006-07) , vilket resulterade i boken Biblioteket i samhället – en gränsöverskridande mötesplats? (2008).
Men det är ju ändå ett tag sen, kanske nån tänker. Hur kan jag hålla fast vid kulturen som ett särskilt kunskapsområde? Jag skulle aldrig vilja vara utan det, blir mitt svar. Mycket är en fråga om kultur, t ex denna hemsida och utformningen av den. Och då har jag ännu inte nämnt det stora arbete som min gamle musikerkompis Janne Persson och jag har hållit på med i över 10 år. Det handlar om den fantastiska jazz/rock-gruppen Weather Report som betydde så mycket för oss båda under tonåren. Ambitionen är att det ska bli en bok där vi förenar det som Sven-Eric Liedman har kallat den hårda och mjuka upplysningen. Nånstans har vi fått för oss att det också var det som Weather Report försökte göra. Vi får se om det blir nåt.
Under tiden sitter jag beredd att göra kultur(diskurs)analyser av både det ena och det andra, t ex bilderna av Sverige, vilket vi gör i boken Samhällsorientering – för en hållbar integration (2021). Nyligen satte jag också kulturen i samband med politiken och ekonomin i artikeln Culture, politics and the economy: from a happy to an awkward relationship (2020).
